Som ett barn

Nu ska jag packa ihop mig alldeles strax och bege mig till skolan för att göra en barnslig uppgift i typografi. Men innan måste jag packa alla saker jag ska ha med mig till Berlin!!
Om mindre än ett dygn är jag där med mina fina vänner Kris, Stacy, Charlotte och Gustav. Det är nästan lite svårt att förstå att jag ska få tillbringa helgen i underbara Berlin. Efter den barnsliga övningen kommer jag allså vara barnsligt glad.

Le Rouge

Igår var det alltså finmiddag på Le Rouge. Trots att jag inte riktigt passar in på stela fin-krogar är det trevligt emellanåt.
Can-can-tjejer och god mat. Ibland är det himla flott att leva.

Från 290 till 0

Jag har haft en super-duper-intensiv period. Projektet som har stulit allt fokus och skjutit ut allt annat i periferin har lett till, ingen mat i kylen och alldeles för lite sömn. Så vad normala människor skulle göra då var att gå och handla, äta och sen soooova. Men inte jag, för jag är inte särskilt normal, för jag är en rastlös själ som tycker att sova är tråkigt. Eller så kanske det är så att jag bara inte har varvat ner ordentligt ännu. Att gå från 290 km/h till 0 är inte så enkelt. Igår pratade jag och en kompis om att anpassa sig. Jag hävdade att jag har lätt för det men nu tror jag att jag ljög lite.
Ett bad borde nog få mig att känna mig som ny.

Fredagkväll

Detta sitter jag och tittar på en aning apatiskt denna fredagkväll.

Mongo många mango

Jag känner mig lite trekantig. Det var ett ord jag hörde i morse. Det låter inte skönt att vara trekantig. Det är det inte heller kan jag berätta.
För att översätta detta så att ni ska begripa vad jag talar om så säger jag såhär:
Gratis Absolut Mango drinkar + 4 timmars sömn = trekantig.

Projekt tågräls

Dagen började 05.45 i morse för att min projektgrupp och jag skulle ut och fota tågräls i soluppgång.
Ja i alla fall så fotade min projektgrupp, som består av Stacy, Johan och Kristina. Jag stod mest och frös eftersom jag inte har någon vidare värst bra kamera. Men kul var det. Jag gillar när alla dagar inte ser likadana ut.
Man kunde ha tänkt sig att dagen skulle bli väldigt produktiv när den startade med sådan entusiasm. Det var planen. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Nu sitter vi hemma hos Kristina och här har vi suttit sedan cirka 08.30 men strax ska vi fara iväg till fotokursen.

Å jag bara ler

Man vet att man har en bra dag när man bara går runt och ler för sig själv. Det gör jag idag trots att jag har tvättat hela morgonen.
Det kan bero på gårdagens sagolika stämmning. Den harmoniska atmosfären skapades med hjälp av härliga vänner, bastubad, tacos, rödvin och daimtårta.

Idag ska jag gå på bio och se den här filmen .
Och efter det blir det nog en liten drink.
Det känns som att mitt leende kommer hålla i sig.

Wild horses, I want to be like you...

jag vill bara vara så där modig och sälja allt och lämna detta land.
Det finns bara ett litet problem, jag har inget att sälja.

Drömmar

Jag kommer nästan aldrig ihåg vad jag drömmer. Det är ganska tråkigt. Ett tag så trodde jag att det var något allvarligt fel på mig. Att jag var sjuk på något sätt. Flera månader kunde passera utan en enda dröm.
Nu, den senaste månaden, har jag drömt fyra hela drömmar som jag kommer ihåg. Det känns bra.

Det var då

Det var fem timmar av fantasi. Jag fick försvinna in i en känsla av något som liknade kärlek för att sen tvärt komma tillbaka till en ännu värre verklighet. En besvikelse, en ilska och en sorg som gjorde att den sista lilla biten av mitt hjärta blev till ingenting.